hedvig gustafsson

2016.12.16

Är i en så bra period i livet just nu och igår hade jag mitt sista samtal hos psykologmottagningen för nu. Det har varit otroligt givande och lärt mig så mycket om mig själv. Tror faktiskt alla skulle behöva gå och prata med någon, någon gång i livet.

Den vardagsrasism jag stöter på när jag jobbar och privat har bokstavligen förstört mitt självförtroende och i slutändan har det bara varit jag som kunnat samla ihop alla delar som fallit isär (med hjälp av andra). Har varit så stark, även fast jag känt mig ganska förstörd i nästan fyra år. Fyra år av psykisk ohälsa.

Tänk att min största önskan i livet har varit att vara "svensk", blond och blåögd. Blir så ledsen av att tänka på det, att jag låtit de trångsynta rasisterna bokstavligen köra över mig. Det är hemskt att rasismen mot asiater är så normaliserad och att folk tror att det är mer okej. Detta har förstört så mycket för mig i relationer, att alltid ifrågasätta mig själv om man verkligen duger.

För varje dag som jag råkar ut för rasister eller killar i grupp som på något sätt försöker trycka ner mig blir jag bara starkare, för då får jag öva på att stå på mig. Är inte bara tyst, tackar och tar emot längre. Även fast jag blir väldigt arg när det händer, så låter jag inte idioter ta ner mig på botten.

 

Börjar äntligen tycka om mig själv igen och det är det absolut viktigaste för att må bra. Men utan mina vänner hade jag inte varit någonting, är så otroligt tacksam över att jag har er. Att ni alltid finns där, stöttar, får mig att skratta när jag mår dåligt och bara är allmänt grymma. Ni vet hur jag är när jag är glad, blir sjukt goofy och skrattar så mycket att jag gråter. Tusen tack för ni är ni och att ni är helt underbara! Ni är så himla viktiga och älskar er så mycket.

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas